Jag har en ambition att jag ska bort någonstans
till samma syfte som jag haft med dig.
Jag har en situation med ett annat liv
och du har ingen del i det.
Jag ska ingenstans, jag bara bryter lite is.
Det sägs att allting vänder
och det stämmer väl på sätt och vis. 

En stannfågel ger sig av.

Jag bor enkelt igen, det är lite tomt ibland
men jag saknar inget akut. 

Jag låter saker ta sin tid, Jag har en öppen hand.
Det här är slutet på en lycklig början.

Jag har lämnat mina rader så länge jag minns
men jag tvivelaktigt mår.
För att du syns överallt är det inte säkert att du finns. Det är en konst att bara fylla hål.

Jag minns vad jag minns och jag har glömt vad jag glömt. Det behöver inte ens ha hänt.

Det kan ha varit länge sen men jag kan också ha drömt. Det är en känsla som jag alltid känt.

Jag tror de lugnar sig nu, alla tvära kast.
Det lilla hjärtat, det pulserar än.
Jag har suttit här och lyssnat till en sträng som brast. Nu har jag lust att ta ton igen. 

En stannfågel ger sig av.